Känslomässig berg- och dalbana!

Torsdagen den 26 maj 2011:
Känslorna har varit upp och ner, och hit och dit idag!
Jag har under dagen haft en ångest attack, ett hysteriskt gråtanfall och skrattat och haft det trevligt också...
Väldigt jobbigt humör idag! Visste inte riktigt när jag helt plötsligt skulle brista i gråt eller få ett skrattanfall... Helt kort och gott väldigt skumt humör!

Idag skulle jag hämta mina saker som jag glömde på avdelningen som jag lades in på i mitten av April för min Anorexi.
Jag var ganska självsäker när jag var på väg upp dit, men så fort de öppnade dörren, jag gick in och dörren gick i lås bakom mig så satte paniken in!
Jag var så stressad att jag skakade i hela kroppen, kunde knappt skriva det jag behövde.
De andra patienterna som satt inlåsta där, inga ätstörningspatienter, var på och hackade på mig på en gång och skrämde mig ytterligare en gång... Aldrig någonsin vill jag bli tvungen att sätta min fot där igen!

De släppte som tur var ut mig där ifrån och jag nästan sprang ut till bilen och Marre. Väl där så satt Marre och prata i telefon och jag behövcde bara skrika rakt ut av panik, men kunde det inte. Jag försökte då svälja det istället, men vi hann inte åka långt fören Marre blev tvungen att stanna vid vägkanten eftersom jag började gråta hysterisk av ångesten som kom av besöket på den där helvetiska avdelningen!

När jag lugnat mig några snäpp, så åkte vi vidare ner till stan för det var ju dit vårt mål var att komma under dagen.
Jag skakade fortfarande i hela kroppen, i flera timmar. Ringde mamma för att ladda ur lite, alltid skönt!

Jag gick runt på stan i jakt på en bh som skulle passa, då min storlek ändrats en hel del sen jag blev sjuk!
Stackars Marre gick tappert vid min sida trots att hon hade fruktansvärt ont i ryggen, även kallat ryggskott/ ostbåge style!
Det tog oss 2,5 timmar att hitta 2 bh'n till mig (en svart och en vit.

Såg en tjej på stan som hade leggings, som var helt trasiga mellan benen och ett väldigt tajt linne över. Hon var inte särskilt liten om man säger så och man såg precis allt igenom det allt för tunna trasiga tyget.
Jag pekade diskret till Marre och sa: -Det är precis så där jag känner mig! Som en fläsk-korv som allt bara väller över på... Hemska känsla!

Sedan bar det vidare av till Willy's vi var ju tvungna att handla livsnödvändigheter också. Glömde dock hälften eftersom jag glömt listan hemma, måste säga att det händer ofta... Mooorrr för mitt minne!

Eftersom jag glömt att köpa det allra viktigaste i affären tidigare, så var det ju bara att pallra sig iväg till affären igen. Inga glada miner över det här inte! Spottade och fräste hela vägen dit!
Jag kan ju inte leva utan kaffe på morgonen, eller kan och kan, men ingen vill vara nära mig då så... Bara le och gå och inhandla giftdricken som min mor (ungefär) kallar det!

Nu är det hushålls sysslorna som kallar på mig. Ska tvätta, stryka, sy och göra en hel del annat... Bara att kämpa vidare, då min andra hälft för tillfället är handikappad och krökt åt vänster, även så kallat ryggskott! Ser allt bra roligt ut i alla fall! Haha!