Hailey vaknade vid nio tiden och så var det dags för alla morgonbestyr, sen satte jag Hailey i vagnen och begav mig till öppna förskolan. Jag hade bestämt med Sandra att vi skulle mötas där och umgås lite med våra små tjejer.
På öppna förskolan var det en hel del föräldrar och barn alla alla möjliga åldrar. Hailey kanske inte hade så mycket utbyte av att vara där, då hon är så liten ännu och inte riktigt leker med andra barn. Hon var i alla fall glad att se andra barn och skrek: - Ehhh! till dem hela tiden.
Hailey stod upp alldeles själv utan stöd för första gången på öppna förskolan också. hon stod en bra stund tills hon bestämde sig för att böja sig framåt efter en leksak och då tappade balansen. Tur att jag fanns där och fångade upp henne då. ;)
Efter öppna förskolan gick jag med en sovande Hailey till affären för att inhandla lite nödvändigheter. jag passade på att ringa mamma och fråga om hon behövde något ifrån affären också eftersom vi skulle ut till henne sen för att äntligen bli klara med målningen, men hon tackade och meddelade att hon inte behövde något just nu.
När Hailey sovit klart sin förmiddags nap bar det av ut till mamma för målning och sällskap. Marre fick till sin glädje typisk husmanskost utav mamma. Ugnsstekt falukorv med potatismos.
Marre älskar husmanskost, men får det sällan här hemma då jag älskar kryddig mer orientalisk mat. Det är ju trots allt jag som lagar maten... Hihi!
Marre, Henke och Johanna målade på som galningar medan jag, Hailey och mamma umgicks med mammas väninnor Karin och Ann-Janette.
Tanken var sen att vi skulle vara hos pappa halv sju och jag skulle hinna hem och grädda pajen som jag tänkt ge honom innan dess... Vi kom hemifrån mamma klockan kvart i sju, så planeringen var inte den bästa.
Väl hemma stressade vi som galningar och pajen blev till slut klar. Det blev en paj med päron, banan och choklad med smuldegstäcke. Riktigt god faktiskt!
Hemma hos pappa väntade kakor, bullar och en tårta som Marie bakat till pappa. Riktigt kalas alltså! Vi satt ute på den inglasade altanen med tända ljus och hade det trevligt.
Tyvärr, kunde jag inte riktigt stressa ner efter att fått stressa som en galning hemma innan vi kom... Men det gick ju bra ändå. Hailey började bli trött vid nio tiden, så då bar det av hemåt igen.
Väl hemma var katten ännu mer konstig än han vart tidigare på dagen. han morrade, skrek, fräste och slickade sig frenetiskt mellan benen. Han satt väldigt konstigt eftersom han vägrade sätta ner rumpan på golvet.
Freaky ville inte röra sig och helt plötsligt ser jag hur han bajsar på sig i hallen. jag blev orolig och ringde mamma, men hon sa åt mig att ta det lugnt.
Det går några minuter och han kissar sedan på sig, väldigt lite men han gjorde det i alla fall. Sedan går han iväg och sätter sig och verkligen försöker kissa, men det kommer inget. jag ser verkligen hur han lider och ringer mamma igen. Nu ännu mer orolig.
Mamma lugnar mig, men säger att jag borde ringa till Strömsholms djursjukhus och rådfråga dem i alla fall. Jag lägger på och ringer Strömsholm direkt.
De på Strömsholm ber mig komma in direkt med katten eftersom det låter som om han har ett urinstopp och det kan vara väldigt allvarligt.
jag ringer genast upp Henke och ber om hjälp med att köra dit eftersom Marre måste stanna hemma med Hailey som somnat för natten.
Henke och Johanna kommer med det samma. jag packar in katten och oss i bilen.
Freaky sa inte mycket under bilturen. Jag vet inte om det berodde på att han var dålig eller för att jag sprejat Feliway i hans bur. Det är ett syntetiskt ansiktshormon som katter har och det lugnar dem...
Freaky undersöker rummet, sen går han och sätter sig på lådan. I fem minuter sitter han och pressar på lådan och lyckas bara få ut några få droppar... Stackarn!
Veterinären kommer in och undersöker honom och konstaterar att han har en välfylld blåsa som han utan tvekan verkar ha ont i. Hon förklarar att hon måste behålla honom över natten, söva honom, sätta kateter och spola honom...
Hon tittar på mig och frågar om jag är beredd på vad det kommer att kosta. Ja, det är jag det är min bebis! Inte av livar jag honom för att han har urin sten! Aldrig i livet, då bor jag hellre på gatan än avlivar honom. Allt för honom, bara han mår bra. han är ju trots allt en i familjen och jag säger bara tack och lov att vi har försäkring på honom!
De tar blodprov på honom och jag hjälper till när de ska ta röntgenbilder på honom. Sedan är det dags för mig att säga adjö till honom och åka hemåt med en tom kattbur.
Det känns inget kul att lämna djursjukhuset med en tom kattbur, men jag vet ju att han finns fortfarande och får hjälp nu... Phu!
Väl hemma var det bara att stoppa filten som han haft i buren i tvättmaskinen eftersom han små droppat urin på den och det stank må jag lova! Uuuuäää!
Jag är självklart orolig för min lilla misse och har svårt att somna. marre är sten trött, men jag babblar på. Nån gång lyckades jag i alla fall somna, denna natt utan min Freaky under armen... =(
I morse klockan sex ringer de ifrån Strömsholm igen för att tala om att allt med spolningen gått bra och att han nu får vila och har kateter. Skönt att allt gick bra i alla fall då och jag hoppas att jag f¨år hämta honom senare idag.
Det är inte säkert att jag får hem honom idag om han inte lyckas kissa själv, men jag håller tummarna.
Lite senare på förmiddagen ringer de igen och den här gången är det veterinären som ringer och talar om att han är pigg, har ätit och dessutom har han lyckats dra ut katetern på sig själv!
Veterinären säger att om han klarar att kissa själv får han komma hem, men vi måste då hålla koll på att han kissar som han ska i alla fall.
Hon ger honom dropp för att han ska fylla blåsan snabbare och förhoppningsvis kissa.
Om han nu inte skulle kunna kissa själv så meddelade hon att hon tyvärr, måste söva honom igen och sätta en ny kateter.
Jag sitter nu här och håller tummarna för att de snart ska ringa och säga att han har kissat och att jag kan hämta min lilla stackars sjukling! Stackars älskade katt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar