Äntligen!

Äntligen, vid klockan två idag fick jag hämta min älskade kisse från djursjukhuset! Pappa körde mig och Marre dit medan Hailey fick vänta kvar hemma hos pappa och göra Marie sällskap en stund.

Freaky var minst sagt glad att få komma hem och lika så är vi glada att ha honom hemma igen. Jag kan bara tala för mig själv, men jag har verkligen saknat honom enormt! Min lilla kille... Tänk vad de betyder mycket för en, de små liven!

Freaky ska nu börja äta special foder och under några dagar nu fram över ska han även få antiinflammatorisk och smärtstillande medicin.

Nu hoppas vi på att han ska bli bra och inte behöva någon mer vård framöver. Oj, oj det blev en dyr historia den här vistelsen på sjukhus för hans del. Jag gör ju allt för honom så det är bara att le och dra fram kontokortet och tömma kontot... Allt för min misse! =P

Blev nyss tvungen att byta hans kompress som han hade över det lilla stickhålet i armen också, där han haft sitt dropp. Han hade blött igenom totalt! Håller tummarna på att det inte behövs bytas mer.
Jag tycker så synd om honom när man ska dra bort tejpen ifrån pälsen, fast han verkade ju knappt märka av det. Kanske bara är jag som lider utav det?? Han bara spann medan jag klippte och rev bort all tejp... Knas katt, det där...

Nu är det bara att hålla koll på honom så att allt fungerar som det ska med kisseriet och att han äter och dricker som han ska. Dessutom måste jag hålla koll så att han inte får några konstiga biverkningar av medicinerna, sa veterinären.

Äntligen har vi hela vår lilla underbara familj hemma igen! <3