Kategorier:

onsdag 22 juni 2011

Blogg stopp!

Precis som det låter så kommer jag ha ett blogg stopp nu under en vecka, då jag reser med familj och släkt till Turkiet!

Jag kommer åter att skriva i bloggen den 2 Juli och då uppdatera med allt som hänt i Turkiet och lite annat smått och gott!

Håll ut, jag kommer tillbaka! Haha, ironin sjunger i den meningen!

Klockan 3.00 i natt drar jag och familjen mot varmare breddgrader, planet lämnar inte Sverige fören kl 7.30, men vi lämnar vardagen bakom oss klockan 3.00 i vilket fall!  Hoppas ni får det lika bra som vi förhoppningsvis får det där nere!

Ses om ungefär en vecka igen!

Snart, snart, snart!

Soooovit läääänge! Wooohoo, säger jag bara!
 Utvilad och redo för sista dagen med en massa gör innan vi äntligen åker natten till imorgon!

Idag är det fixa det sista med packningen, handla det sista som behövs, lämna katten hos pappa och sen fixa och dona lite här hemma som gäller... Sen jäklar ska vi väl vara redo!

Hoppas väskorna inte väger för mycket nu, bara vågen får väl gå varm här hemma sen och räkneverket det med... matte är inte riktigt min grej, inte ens när det kommer till att plussa ihop så enkla summor som vad väskorna väger. Pinsamt, jag vet!

Nu ska man gosa lite med lill tjejen som springer omkring här och sjunger för sig själv i sin gåstol! =)
Sen ska jag starta dagens alla sysslor!

See you!

tisdag 21 juni 2011

Speedad, som en påtänd iller!

Har fortfarande inte sovit något! Helt sjukt att jag fortfarande står upp, men jag är i full gång. kan inte sitta ner en enda sekund känns det som, har sån jäkla resfeber!

Inatt blir det natti natti- piller som gäller för min del, klarar inte att vara vaken hur läääänge som helst ju!har haft besök av Rebecca och hennes pojkvän idag och då blev de underbara pumpsen jag tjatat om mina! Äntligen! =) Det var trevligt med lite sällskap och en hel del kaffe!

sedan blev det till att springa till Maxi innan ösregnet kom och kom gjorde det, sanna mina ord! Oj oj oj, vad det öste ner, men som tur var så var jag under tak när himlen öppnade sig!
Anledningen till att jag skulle dit var för att snälla far min ringde och sa att han ville att vi åkte och köpte de där näringsdryckerna... Jag fick nyponsmak, jordgubbssmak och tropiska frukter smak, hoppas nu att de smakar något som när bra också, men det tror jag nog. Tuuuusen tack, pappa!
 Nu kan jag känna mig lugn igen över maten och semestern!

sedan ringde morfar för att bestämma hur vi skulle göra när vi ska bege oss av till Arlanda och Turkiet, så nu är det klar gjort också. Pratade även med mor min vääääldigt länge om allt och ingenting, samtidigt som jag sprang runt här hemma i de nya stilettklack prydda pumpsen och mjukis byxor! Var ju tvungen att känna efter hur de var att gå i... =P

Sen bar det av till Maxi igen eftersom jag glömde köpa det jag faktiskt också var tvungen att ha första gången jag var där... Suck, för mitt minne!

köpte det vanliga trista som man bara måste ha och sen köpte jag en tidning till mig och cookies till Marre eftersom jag vet att hon älskar dem. Hon var så nere idag, så tänkte att jag skulle uppmuntra henne med dem och det fungerade alldeles utmärkt. Marre kan man alltid charma med lite cookies och mjölk! =P
Marre var iväg en sväng för att hälsa på sin mamma innan vi åker, under den tiden var det tänkt att jag skulle sova lite, men jo visst gjorde jag det eller inte!
Prata i telefon alldeles för länge, sprang runt runt runt och stressade med packningen. Försökte sätta mig ner och läsa tidningen som jag köpt, men koncentrationen fanns bara inte... Suck!

Känner mig lite som en hamster i ett hjul just nu, fyll speed framåt bara!

Snart blir det vila av, inte om min hjärna får välja, men jag väljer tabletterna och struntar i min stresshjärna inatt!

No more insomnia for me today!

Lycklig på ett knasigt vis!

Jag läste ut min bok En gångs ligg som Josefin Palmgren skrivit igår. Den gav mig lite fniss och en del skratt, men det är ingen bok som man saknar eller längtar efter att en dag kunna läsa om. Den var bara så där lagom bra, inte så mycket mer än så...

Nu har jag där emot börjat läsa Marian Keyes nya bok Oväntat besök på Star Street och hennes böcker läser man så sjukt fort. Man bara flyger över texten och kan knappt vänta tills det att man får vända till nästa sida.

Hennes böcker och karaktärar i böckerna saknar man något sjukt mycket när boken sorgeligen tar slut, och man längtar efter att få läsa om boken igen och igen och igen! ller att det kommer en ny bok ifrån henne snart så klart!
Jag längtar efter att få läsa om hela serien från början igen, för hennes böcker blir man så där fånigt lycklig utav! Man träder in i bokens värld på ett speciellt sätt och verkligen älskar personerna i böckerna. Bättre författare till romaner finns inte enligt mig hittills i alla fall!
Ge mig fler böcker att se fram emot, Marian!

Här är alla böcker i serien som hon skrivit hittills och jag hoppas innerligt att det kommer fler och fler och fler... Alla har nämligen varit exakt lika bra och inte svikit mina förhoppningar en enda gång!

1998: Vattenmelonen,
1999: En oväntad semester,
2000: När Lucy Sullivan skulle gifta sig,
2001: Sista chansen,
2002: Under täcket, (fristående bok, hör inte till serien)
2002: Sushi för nybörjare,
2003: Änglar,
2004: Å andra sidan
2006: Tankar ifrån sängkanten, (fristående bok, hör inte till serien)
2007: Är det någon där?
2009: En förtjusande man
2010: Oväntat besök på star street

Så iväg nu och inhandla dessa böcker. Du kommer inte bli besviken! Du kommer frossa i den där fåniga lyckliga känslan som man får utav dem.

Jag är helt förälskad i dessa böcker!

Insomnia!

Jag har inte sovit något alls på hela natten och det verkar imte som om resten av familjen har sovit så mycket bättre de heller. Undrar varför vi alltid har samma humör och samma problem på samma dagar?
Kanske är det slumpen eller så är vi väldigt synkade allihop, till och med katten!

Det är bara det att det är ju hur kul som helst när alla är glada och på sånt humör, men när alla har en off-dag samtidigt är det inte riktigt lika kul, kan jag ju meddela,

Hailey vaknade och ville ha mat vid 4, sen vakande hon igen 4.30. Jag gav henne lite mer mat och hon somnade, men jag kan som sagt var inte sova så jag bestämde mig för att gå upp istället för att ligga i sängen och vara irriterad över det.
Nu har jag ju ensam vaken tid som jag kan göra något av, eller ja, bara slappa för mig själv...

Tankarna har gått runt så mycket i huvudet på mig i nat, så jag har hållt på att bli tokig! Varför ska det alltid vara så på nattetid och inte på dagarna, eller jo, det är väl så på dagarna med fast man störs kanske inte lika mycket utav det då...

Funderade flera gånger på att gå upp och ta tabletter, så att jag skulle få sova, men problemet med dem är att jag veeeerkligen sover då och inte vaknar när jag ska. Sen är man ju seg hela dagen efter. Jag låg och funderade på det så länge att timmarna flög förbi och det tillslut blev för sent för att ta dem om jag inte ska gå upp i eftermiddag någon gång. Man ska helst sova minst 8 timmar när man har tagit dem så...

Nu verkar det som om Hailey också fått nog av "sovandet" och tänker hålla mig sällskap, välkommen säger jag bara!

Jag är inte sur eller nåt över att inte kunna sova nu faktiskt, för jag har varit vaken så länge att det slagit över till att jag är pigg nu istället för så där supertrött! =P

Ser inte riktigt fram emot eftermiddagens slag i huvudet, men just nu känns dagen som om den kan bli bra! =)

måndag 20 juni 2011

Lyft blicken!

Jaha, då var det dags för ögonbrynsfärgning!
Det tar kort tid och räcker länge, så slipper man tänka på att fylla i dem och hålla på. Tänk vad färgade ögonbryn kan lyft blicken på ett kick! Lätt är det också!

det tar ungefär 5 - 10 minuter att blanda och applicera färgen, sen har man den i 15 - 20 minuter. När den tiden gått är det bara att tvätta av färgen och taaadaaa! OBS! Torka alltid bort färgen med en bomullstuss innan du tvättar, så slipper du färg i ögonen osv...

En liten varning också: Köp inte snabb färgningen som bara tar 1 minut! Den färgar som sagt var väldigt fort och väldigt starkt, man hinner inte riktigt rätta till de små felen som man kan råka göra...
Den fäster väldigt hårt i huden också jämfört med den färgningen som tar längre tid som knappt sätter sig i huden över huvudtaget.
Med den färgningen som tar längre tid har du dessutom god tid på dig att applicera och rätta till dina missar, om du nu skulle råka göra några!

Denna bil visar mina ögonbryn  innan:

Denna bild visar dem under färgningen:

Här har du resultatet av en 5 minuters jobb och 20 minuters väntan:

Nu är jag redo för ännu en månad utan ögonbrynspennan! Nu är det bara finjustering med pincetten kvar! =)

Hugh Hefner Pedofil??

Är det pedofilvarfning på Hugh Hefner eller inte? Jag menar hans flickvänner hade ju kunnat vara hans barnbarns barn osv... Inte fräscht!

Vilka är då de tjejer som är tillsammans med honom? Han byter ju ut dem som en annan byter trosor eller nja, kanske inte riktigt lika ofta, men inte långt ifrån!
Dessa tjejer, vad är det de är ute efter? Inte kan det vara kärlek i alla fall... Bekräftelse, berömelse, pengar eller vad är det?

Hur kan man ligga och vara tillsammans med en så gammal man annars?? Inte fan är det för att de är sååå kääära i honom i alla fall, säger någon det, så KISS MY ASS!

Hade flickorna varit lite yngre hade alla sagt att det handlar om en pedofil, men de har ju fyllt hela 18 år i alla fall... Så då är det okej eller??!!

Herregud, säger jag bara!

Blå händer och svimningkänslor!

Jag skakar och har blå händer och naglar!
Känner mig svimmfärdig hela tiden. det bara snurrar till i huvudet rätt som det är, ofta!

Why, why, why?? Jag har ju skött mig nu ju!

Nu mår jag illa som en apa också... Uuuuäää! Får väl sitta still ett tag, så att jag får behålla maten i alla fall. Trisst, vill ju göra så mycket hela tiden! =P
Jag har verkligen sjukt svårt att bara sitta still och inte göra något, ADHD var det så det kallades kanske?! Borde kanske kolla upp det där, haha!

Kul att näringsdryckerna kostar 90 kr/ 4 st och jag behöver minst 21 stycken! Recept nu, tack!

Nej, nu känns det som om någon slog mig med en stekpanna i huvudet eller något, vilopaus!

Life's never easy!

Åkte och lämnade Hailey hos min pappa en timme, så att jag och Marre kunde handla i lugn och ro. Skönt med lite lone time, även om det kanske inte var under de mest mysiga omständigheterna... Men skönt ändå!

Handlade vällingpulver, burkmat och blöjor till Hailey inför resan. Skuldkänslor får man ju när man inte gör maten själv till henne. Fan, vad knäpp jag är som känner mig som en dålig mamma för det, men jag kan ju inte stå och laga hennes mat i Turkiet på semestern som jag kan här hemma, så jag hade ju inget val...


Handlade även lite annat strunt som behövdes. jag kan dock inte fatta att det näst intill aldrig kan finnas allt som man behöver i en och samma affär! Jobbigt att behöva åka runt halva stanm för att kunna handla allt som man ska ha!

Hämtade en glad Hailey från appa och träffade då även min bror, som var där och hälsade på.
Vi hade tur, för precis som porten slog igen här hemma och vi hunnit in, så kom häll regnet! Jäklar, vad det regnade då!

Sköterskan ringde mig idag och meddelande att hon hade pratat med dietisten som skulle skriva ut mina näringsdrycker. Hon sa att hon var mer än villig att skriva ut dem, men de skulle inte hinna komma fören vi redan har åkt på semester...
Så nu är jakten i fullgång efter någon anna som kan skriva ut dem snabbare!
jag fattade inte riktigt vad som skulle ta sån tid med att skriva ut dem, hon pratade något om att de var tvunget att gå till Malmö och sen tillbaka... Jag menar det, jag fattar inte heller nåt!

De går ju förstås att köpa receptfritt också, men då är de minst sagt svindyra, så nej tack!

Jakten fortsätter!

The beginning of a new day!

Så där, nu har jag kommit en liten bit på vägen med det som ska göras idag.
Hårfärgen sitter i håret och jag hoppas att håret sitter kvar när jag sköljer ur den! Måste ju se så fräsch ut som det går inför semestern, menar jag... Och då helst inte hårlös med fin färg! =P

Har under de senaste dagarna varit på väg att svimma flera gånger, ska antagligen kolla blodtrycket och Hb idag om jag har tur vill säga... Så himla läskigt när det bara svartnar framför ögonen hela tiden!

Mina händer skakar och är smått blå och likaså naglarna, blå alltså... Men det blir väl bättre med tiden som allt annat, säger de...

Snart duschen, sminkning om jag orkar bry mig... Hihi!
Sen bär det av för att uträtta lite ärenden, hoppas även på att jag får pumpsen som jag längtat efter ett tag nu idag också! Skiiit snygga, bara de passar så!

Packa, packa, packa... Blir nog aldrig klar med det eller förhoppningvis innan vi åker!
Jag menar det, vilka problem jag har! Haha!

Om det bara kunde gå en kvart, så jag kan skölja ur färgen och duscha och känna mig fräsch idag, så denna dag kan börja på allvar snart...!

Skriver senare om vad som händer och sker med allt...!

Tjingeling!

BITE ME, ANOREXIA!

Fy fan, vilken katastrof dag det var igår! Jag hade så sjukt mycket ångest och Anorexian kom för att ta död på mig, men jag slog tillbaka hårt!

Slagsmål nummer 1: Frukost!
Anorexian: Vill inte ha, ta mindre, säg att du inte orkar mer, släng det och slutligen spy upp det!
Jag: Jag ska vinna! Bite me, jag behåller detta.... Röka, röka, röka för att distrahera då jag inte klarade att koncentrera mig på något annat...

Slagsmål nummer 2: Lunch!
Anorexian: Viiiiiillll inte ha! Minska, minska, minska... Inget alls! Gå och spy, din jävla feta kossa!
Jag: Velar, velar, velar... Måste vinna... Röka 100 cigg för att distrahera mig från tankarna och inte förlora kampen mot Anorexia monstret inom mig...

Slagsmål nummer 3: Mellanmål!
Anorexian: Du har ju för fan ätit tillräckligt, säga att du inte orkar, skit i det! Du kommer gå upp masssssor!
Jag: Det är ju bara ett äpple, har jag hört talas om någon som blivit fet av det någonsin? Nej, okej äter det... Behåller! Woohooo!

Slagsmål nummer 4: Kvällsmål!
Anorexian: Minska, skippa det och det och det... Du har ju redan ätit alldeles för mycket idag, din feta flodhäst! Fan, vad fettet ska sladdra på dig, hur känns det på semestern?? Kommer inte kunna visa dig! HAHA!
Jag: Måååste äta detta, måste äta detta, måste äta detta... Vill inte... MÅSTE! DONE!

Sedan en jävla massa ångest som fick mig att bara ligga och vilja grina hela dagen. Var sjukt tafatt och nere. Kände bara en massa ångest och panik över allt...
Anorexian tog över min hjärna totalt igår när det kommer till tankar, men när det kom till handlingar så vann jag! Men jag ska inte säga att det var lätt överhuvudtaget, inte hade jag förväntat mig det heller så...

Idag väntar jag på att sköterskan/dietisten ska ringa om mina näringsdrycker, så att jag kan hämta ut dem. Funderar bara på hur jag ska få med mig alla i väskan till Turkiet?? Tänker mest på viktgränsen som finns och det är trots allt minst 21 flaskor som jag måste ha med mig!

Idag vaknade jag som en zombie, men känner mig både piggare och gladare idag än igår. Idag ska bli en bra dag har jag bestämt mig för, så det så!

BITE ME, ANOREXIA!

söndag 19 juni 2011

Bästa dagen någonsin!

Piss väder, inget på tv, inget på datorn, en gnällig Hailey som vägrar sova en blund, bakis flickvän som vägrar lämna soffan! Välkommen underbara söndag!

Genomskådning!

Det är facinerande hur man ibland kan se på en människa vid nästan första anblicken att den personen inte är riktigt ärlig. Visst man ska inte dömma hunden efter håren, men oftast så stämmer denna magkänsla...

Umgås inte med såna människor då kanske du tänker nu, men det är inte alltid så att man väljer det själv, ibland har ens eget sällskap valt att umgås med personen ifråga och då kan man ju inte göra så mycket annat än att le och ta sig igenom den stunden.
Det är så synd när alla runt omkring ser hur personen är, men inte den personen eller personerna som verkligen borde se det. De blir lurade och manipulerade och här står man bredvid och kan inget göra...

Det komiska var att det var tydligen inte bara jag som fått den här magkänslan av en viss person utan en hel del andra också och då måste den ju stämma..?

Jag vet inte ritigt vad man ska göra eller säga, så jag låter det för tillfället bara vara. Förr eller senare inser väl även de andra vad det handlar om... Förhoppningvis i tid!


Sen till en annan personlighet som jag bara inte kan förstå mig på, men det är nog inte många som kan.
Ena stunden är allt bra och det är världens bästa och härligaste människa och jag uppskattar verkligen tiden tillsammans med denna person då.
Men sen kommer det en hel omvändning rätt som det är och denna person är plötsligt helt oförstående, tänker helt och hållet bara på sitt eget ego, säger en massa dumma och onödiga saker osv...

Man vet liksom aldrig vart man har personen i fråga, när vänder det och vilket är det just nu...?

Konstigt hur olika vi alla är. Det finns så mycket personligheter, men detta skulle jag nog inte kalla personlighet utan något annat kanske...

jag kommer inte att berätta vem eller vilka dessa personer är som jag skriver om, så det är ingen mening att du frågar och det gäller alla! Ingen som inte redan vet kommer något nytt få veta...

Jobbigt va??!! =P

Härliga fyllebravader!

Det är då kul att lyssna på alla Marres berättelser när hon kommer hem efter en kväll ute med vännerna.
Igår kom hon hem runt halv fyra på morgonen och det var då inte hennes fel att det blev så sent. Hon hade stått och vänta på min bror, med hans flickvän i över en timme på stan.
han skulle komma och plocka upp dem med sin chaufför direkt efter krogen, men var så full att han hittade på annat under tiden istället.

Tur, det kanske. Som jag fattade hade Johanna, Marre och Johannas kompis det rätt trevligt ändå där de stod.

Marre kommer som sagt allt hem med en massa roliga, eller roliga och roliga, men underhållande historier efter att hon har varit ute på tu man hand.
Den här gången hade hon stött ihop med en gammal vän som hon inte träffat på över tio år. Det fanns anledning till varför de inte setts på så länge, en hel del trassel och svek.
De hade setat och skrattat tillsammans med  det övriga gänget som var ute hela kvällen, men sen blev det dags för att gå på toaletten och de skulle gå tillsammans som vi tjejer gör. Varför gör vi det??

Väl inne på toaletten hade den här vännen börjat prata om att hon skulle göra något som hon minnsann aldrig vågat förr och börjat på världens kärleksförklaring till Marre och att hon ville leva ut sin lesbiska dröm tillsammans med henne i alla sina dagar ungefär...Marre bara stirrade på henne och sa: - Jag har familj och barn och jag älskar DEM!
Kan meddela att den här tjejen har kille och 3 barn som hon tydligen var beredd att offra! Herregud!

Hon fortsatte sin kärleksförklaring och Marre blev till slut så arg att hon bara öppnade toalettdörren och kastade ut henne i från toan och skrek: - Dig vill jag aldrig se mer, du kan dra åt helvete!

Marre var sjukt besviken eftersom hon trodde att hon återfunnit en vän som hon trots allt haft väldigt roligt tillsammans med tidigare i livet, men som nu tydligen var ute efter något helt annat.

marre bad henne lämna krogen och det gjorde hon. Kort därefter skulle Marre också lämna krogen för att möta upp min brors flickvän Johanna. Hon går ut och möter Johanna som planerat, då kommer den här tjejen efter och börjar med sin kärleksförklaring.
Marre berättade att Johanna såg ut att vara beredd att döda Marre ungefär för att hon trodde att det var något mellan dem, men icke det icke! Johanna lugnades och den här tjejen blev än en gång tillsagd att dra åt helvete och det gjorde hon också denna gång.

Marre hade även sagt åt henne att bara för att hon valt att leva ett hetrofasad liv så skulle hon inte komma här och tro att hon skulle kunna förstöra mellan oss. Det var något hon själv valt och fick leva med!
Härlig hon är min Marre!

Till slut kom min bror och Marre kom äntligen hem till vår varma säng. =)

lördag 18 juni 2011

Det verkar finnas människor till precis allt...!

Vaknade imorse och dagen började med all världens ångest över gårdagens matintag!
Det bara kröp i hela kroppen...

Sedan gick det över till att jag inte visste vad jag kände utan var glad, ledsen, irriterad, arg och hade ångest om vart annat... Lyckades till slut genom en massa kärlek och prat med Marre om hur jag mådde, trots att jag egentligen inte visste hur jag mådde, kväva den förbannade ångesten och klara mig igenom dagen rätt bra ändå!

Konstigt att ångesten alltid är som värst vid lunch, då kommer den alltid som ett slag i magen. Jag inser att jag måste äta lunch och får panik för jag vill egentligen inte alls göra det.

Frukosten och kvällsmålet går rätt bra ändå, det brukar vara ganska lugnt och det är ju samma varje dag så den har jag hunnit vänja mig vid, men lunchen varieras och skapar då ren panik inom mig.
Vad ska jag äta, hur mycket, måste jag, faaaaaan????!!!

Jag tror nog att jag får leva den ångesten ett tag till, men måste verkligen lära mig att hantera den bättre.

Känns tryggt att jag får näringsdrycker med mig på resan i alla fall, så att jag slipper sitta där och grina vid bordet när jag inte pallar av att äta maten osv... In case of emergancy!
Så det känner jag mig skapligt lugn med i alla fall.

Såg att någon idiot hade kommenterat mammas blogg inlägg om mig. Personen i  frågra jämförde Anorexia med Nazism, jag menar säger inte det allt om den kommentaren??
Personen hade även skrivit att man får skylla sig själv och bara vill ha uppmärksamhet osv... Jo, men visst jag valde själv att förstöra mitt liv och sätta mig i dett helevete, helt frivilligt! NOOOT!

Man väljer inte detta själv, det är något som smyger sig på en och vips så är man fast och sjuk och det är fan inte frivilligt, det är som att säga att människor som drabbas av cancer själva väljer det! Jag menar de har ju utsatt sig för sol eller något annat som orsakat det helt frivilligt... Tänk efter för fan innan ni kommenterar med såna kommentarer!

Skulle jag få välja så hade detta aldrig hänt och jag skulle vara den friska tjejen jag var innan och inte detta som jag är nu! Så, så ligger det till!

Slut gnällt för idag, tror jag...!

Sorry alla läsare!

Ledsen att jag inte skrivit något idag, men jag har verkligen haft fullt upp hela dagen. Kan inte fatta att ens slappardagar aldrig blir några slappar dagar, men men...

Pappa var här en stund på eftermiddagen för att hälsa på Hailey och kika läget med oss andra. Alltid lika trevligt med besök, särskilt när man får klippa dem också! =p
Hailey var hur glad som helst över att få sitta i morfars knä och leka lite.

Efter det hade jag tänkt att jag skulle börja packa lite inför resan och jag kan bara säga så här mycket, jag har inte ens börjat än! Jag har i alla fall hunnit till affären för att köpa tvål och shampo som vi kan ha med oss.

Hailey har knappt sovit något alls under dagen och då har man mycket att göra helt enkelt. Ett barn är verkligen ett heltids jobb, men oftaste ett mycket trevligt sådant!
Hon slockande redan vid halv åtta nu under kvällen och det är ju kanske inte så konstigt med tanke på hennes avsaknad av sömn under dagen...

Marre har fått "frigång" idag och åkte tillsammans med sin syster iväg till ett par vänner för att festa lite. Jag hoppas att de har det trevligt och att hon kommer hem säkert! Alltid det jag oroar mig över, om hon kommer hem säkert eller inte...

Jag borde börja pack nu, men jag vet inte riktigt... =P Kanske senare då! Haha! Jag bara skjuter på det hela tiden, kommer bli super stressigt sista dagen!

Katten sitter här och skriker som en galning eftersom det är en annan katt utanför altan, herregud så en katt kan låta och för hela kvarteret också!
Jag menar när väl Hailey sover så snällt, då drar katten igång istället... Typiskt!

Saknar faktiskt min Marre lite grann redan, men det är nyttigt och dessto roligare när hon kommer hem senare!

Det har trots allt varit en bra dag, hoppas på en minst lika bra dag imorgon, fast kanske lite lugnare!

Lätt äppelpaj!

Detta är en lättare variant av den gamla hederliga smulpajen! För 2 - 3 personer!

2 -3 Äpplen  tex. Royal gala
1 dl fullkorns vetemjöl
2 dl fiber havregryn
4 tsk hermesetas lättströ
1 dl lätta mini smör
Kanel och hermesetas lättströ att strö på äpplena

Sätt ugnen på 225 grader.
Skär äpplena i smala skivor, lägg i en ganska liten ugnsform.
Strö över lättströ och kanel.
Blanda samman vetemjölet, havregrynen, lättströ och smöret.
Smula blandningen över äpplena.
Grädda mitt i ugen i ca 25 minuter.

Servera med vanlijglass eller vaniljsås! Mums!

Toast skagen!

Detta är då ingen lätt variant, men väldigt god! Mycket lätt att göra också!

5 dl gräddfil
2 - 2,5 dl majonäs
Ca 1 kg skalade räkor, gärna egenskalade de är ju trots allt godast!
1 stor fin hackad rödlök
½ kruka finhackad dill
Saften ifrån ½ citron
2 små burkar röd rom

Blanda samman gräddfilen, majonäsen, citronsaften, dillen och romen. Tillsätt sedan räkorna, men spara några till dekoration!
Dela formbröd eller kavring i trekanter och rosta formbrödet. Lägg en lagomklick med skagenröra på brödet och dekorera med räkor, en citronskiva och lite dill. Ha gärna sallad och gurka på toasten också!

Hoppas att det ska smaka!

fredag 17 juni 2011

Skuldkänslor upp över öronen..!

Skuldkänslor det har jag gått om.

Jag känner att jag drar svartamoln med mig överallt och orsakar andra smärta och lidnade, vilket jag också gör. Det är inte bara en känsla.

Anorexian har inte bara drabbat mig utan alla runt omkring mig också! Det är ju inte bara jag som mår dåligt och oroas...

Min familj blir lidande, min egna lilla familj och de familjer som jag har runt omkring mig. De oroas och lider de med.
Marre är super stressad och mår dåligt, inte så konstigt, min dotter Hailey förstår tack och lov inte något än och jag hoppas innerligt att hon aldrig kommer börja förstå vad som händer och sker med mig just nu... Man vill ju inte föra över ett sånt här besteende eller en sån här sjukdom på sitt barn. Särskilt inte som man vet vilket helvete det är att leva med och hur in i helvete svårt det är att ta sig ur, om man någonsin kommer ur det...

Just nu känns hoppet ganska långt borta, vad det gäller att komma ur detta, så jag hoppas verkligen att hjälper kommer illa kvickt, för det här går inte på egen hand så enkelt är det.

Marre våndas var dag med mina nojor och min ångest. Hon får ständigt vara orolig för hur dagen ska bli och hur jag ska må osv... Stackars henne och jag förstår än idag inte hur hon står ut med mig och min sjukdom. Jag antar att hon måste verkligen älska mig otroligt mycket för att orka med detta och stanna kvar trots alla svackor och problem!

Jag är henne evigt tacksam för att hon orkar och för att hon stöttar mig till 100% trots att jag vet att hennes ork inte riktigt finns kvar där längre. Jag älskar henne så och jag ska göra allt för att göra henne till den lyckliga människa hon en gång var tillsammans med mig, när jag var frisk!

Jag vill ju bara att alla runt omkring mig ska må bra och inte lida på grund utav mig. Vem vill vara orsaken till det egentligen??

Mina andra familjer, mamma, pappa, bror, Marres familj vill jag ju inte heller orsaka lidande eller att de ska behöva oroas för mig. Jag vill bara att alla ska må bra och vara glada, men just nu så känns det bara som om jag gör alla runt ikring illa med mina problem och min sjukdom.

Jag vet att jag gjort dem illa förr också på grund utav min depression som jag var så djupt nere i att jag försökte ta mitt liv.

Ibland känns det bara som om jag inte gör annat än att skada alla runt ikring. Är det inte det ena, så är det det andra... Hoppas innerligt att detta får ett slut snart och att jag kan börja vara en glädjekälla för mina medmänniskor istället och göra dem lyckliga!

Jag vill att alla ska må bra och känna sig lyckliga, att alla bara ska kunna andas ut och känna att allt är lugnt, det finns inget att oroa sig över... Men just nu kan jag tyvärr inte bistå med det, men en vacker dag så ska jag sprida glädje omkring mig igen!

Marre har sagt till mig att jag ofta låter arg och svär väldigt mycket runt nya människor och så... Jag håller med, men jag är inte arg. Jag är osäker och rädd för kommentarer och reaktioner, så jag lägger mig själv omedvetet i försvarsställning. Inte min mening att verka fientlig, jag är bara osäker på mig själv och det kommer ut på helt fel sätt...
jag försöker tänka på att inte vara sån, men då blir det bara ännu värre för att jag tänker på det och varannat ord blir en svordom.
Jag hatar det!

Från och med idag ska jag försöka att vara trevlig, inte svärar allt för mycket och ta tjuren vid hornen då det kommer en kommentar eller något i den stilen istället för att bygga upp senarion i mitt huvud som jag måste försvara mig emot i för väg. Inget bra beteende, helt kort och gott!

jag ska även börja med att inte springa hem ifrån affären hyperventilerandes och sedan grina hemma, så fort någon främmande människa säger något elakt till mig ellert kommenterar mitt utseende. jag ska istället konfrontera personen och fråga vad som får den personen att tycka att den har rätt att säga si eller så... Tror inte att den personen kommer att kommentera mig igen då i alla fall, eller förhoppningsvis!
Tänk att främmande människor kan vara så fräcka att de kläcker ur sig en massa saker om mig framför mig när de inte ens känner mig. Vad ger dem rätten att dömma och kommentera mig och mitt utseende??

Tänk om jag skulle gå fram till en överviktig person som stog vid chipsen och fråga: Jaha, och tycker du verkligen att du behöver dem där? Har du inte fått nog av dem, jag menar kolla din kroppshydda?
Det skulle jag väl aldrig göra och jag har ingen som helst rätt att göra det heller, så vad ger en främmande människa rätt att säga till mig att jag ser ut som ett benrangel, eller: - Jaha, vad gör du i affären egentligen, du äter väl inte ens?? Eller som en annan sa: -Gå, hem och är för fan!
Till och med en läkare sa till mig när jag kom in för hjärnskakning: -Gå, hem och ät med dig!
jag menar vad fan har det med min hjärnskakning att göra??

Jag har mycket ilska inom mig, men också väldigt mycket skuldkänslor som sagt var...

Jag skäms för Marres skull när vi ska till affären eftersom jag är rädd att folk ska dömma henne eller att hon skäms över att gå bredvid mig. Hon säger att hon inte gör det, men jag vet att hon gjorde det förut.
Jag vill ju att hon ska vara stolt att ha mig vid sin sida, inget annat! Hon säger att hon är det nu när jag börjat kämpa med näbbar och klor, men jag vet att hon skulle kunna vara stoltare om jag var frisk!

Jag vill bli en glädjespridare och någon som gör andra människor lyckliga... En dag ska jag vara den personen, förhoppningsvis snarare än någon anar!

Kampen fortsätter!

Kärleken växer och sprudlar!

Jag är så otroligt kär! det pirrar i hela kroppen och jag blir till och med så där fånigt nervös... Jag menar efter 3,5 år! Hääärligt!

Det känns verkligen som om vår kärlek är starkare och större än någonsin just nu.
Eefter min sjukaste tid börjar vi nu hitta tillbaka till varandra (Jag var inte särskilt närvarande när jag var som sjukast, om jag säger så) och det är så himla pirrigt, precis som i början när vi träffades!

Jag är då väldigt lyckligt lottad som har en så underbar flickvän som Marre, som står ut med mig i ur och skur!

Du har hela mitt hjärta och är mitt allt, Världens bästa flickvän Marre! <3

I'm still alive! Wooohooo!

Det blev ingen slakt hos sköterskan/dietisten den här gången fast jag var så övertygad om att det var så det skulle sluta!

Hon var hur förstående som helst och en himla fin människa att prata med. Det var så lätt att vara ärlig och spilla ut allt som fanns inom mig.

Hon skulle skriva ut näringsdrycker för mig att ta med till Turkiet, så att jag inte behöver oroa mig över maten där. Fick order om att äta frukten/grönsakerna i alla fall och dricka en hel del där nere, så att allt skulle gå bra. Sen skulle jag bara komletera med näringsdryckerna så att jag slapp tänka på allt och bara kunde njuta.
Hon var väldigt klar med att jag MÅSTE komma ihåg att dricka, för det är jag en riktig slarver med... Annars skulle jag antagligen kollapsa sa hon och vem vill det i ett främmande land??

Jag fick även order om att jag skulle ta det väldigt passivt där nere, men det blir nog inga problem skulle jag tro.

Hon talade om att hon skulle till ÄS-centrum nästa vecka och då kolla upp när jag skulle få börja om de kommit fram till det ännu vill säga. Hoppas innerligt på att den stunden är kommen snart, då jag känner att jag inte klarar av detta själv som jag sagt så många gånger förr...

Vägning var det också, dagens vikt stod på 49,3 kg. Jag hade alltså gått ner! Hon sa att det kunde bero på att jag är så stressad för när man har Anorexia har man väldigt lätt att gå ner för minsta lilla, men väldigt svårt att gå upp.
Hon sa att jag antingen skulle hålla den vikten till nästa möte med henne den 5/7 eller gått upp, men jag fick INTE gå ner mer för allt i världen. Hoppas det går bra nu då, pepp, pepp...
Hon sa man kan ju inte begära allt på en gång och det har hon väl rätt i! Äntligen någon som förstår en! Skönt!

Pratade tidigare idag med en gammal vän och säger bara tack så mycket R för dina ord och för att du är så vänlig och dela med dig av dig själv!

Frukt, grönsaker, näringsdrycker och massa vätska är det som gäller nu alltså i Turkiet! Pepp, pepp, då ska det väl gå vägen utan en massa outhärdlig ångest! Tack för hjälpen snälla sköterska! =)

Nu ser jag fram emot resan igen, när jag inte behöver våndas över all ångest och sånt! Jiiiipppie, Turkiet här kommer vi... Eller nja, snart i alla fall!

Glad tjej är vad jag är just nu, men väldigt trött efter all oro... Ska vila mig ett tag snart och säga upp mig från omvärlden då ett tag, nu är jag avskärmad och har vilopaus! Andas ut, finally!

Turkiet vi ses snart!

Snart eller närmare bästämt natten till tordag nästa vecka så beger vi oss av till Arlanda för att sedan flyga till Turkiet!

Där ska vi bo på ett All inclusive hotell som verkar helt underbart! Marre, Hailey och jag ska bo i ett rum som har egen terass i markplan med egna solstolar och allt... Kan det bli bättre?

Vi åker förstås inte själva utan ska ju fira mammas 50-års dag där, så mamma, hennes man Johnny, mormor, morfar, min bror Henke och hans flickvän Johanna ska också med.

Sorry, mamma att jag avslöjade din ålder i bloggen. Jag vet ju att man aldrig ska avslöja en kvinnas ålder, för det är ju bara en siffra eller hur?!
Mamma är bara 25 år säger vi istället då, sen hur jag och brorsan kom till kan man ju spekulera vidare om då... =P

Visst, det ska bli jätte skönt med sol och allt det där, men jag vill ju inte visa mig i bikini! Jag kommer skrämma bort alla andra besökare med bara åsynen av min kropp. Räker att jag går till affären här hemma MED kläder på förstås för att folk ska stirra, peka och säga en massa elaka saker till mig.

Visst titta och så, men va fan för de som ska fälla en massa elaka kommentarer till mig. Ni kanske tycker att jag får skylla mig själv, men det är väl ingen som har rätt att dömma mig utan att veta hur det ligger till och det är som sagt var inget som jag själv har valt!

Jag är väldigt nojig över det där med maten i Turkiet eftersom det inte går så jätte bra för mig här hemma ens en gång... Jag har blivit räddare igen och så, så jag är rädd att allt kommer att gå åt helvete med maten där borta eftersom jag ganska säkert kommer att känna att jag inte "kan" äta något utav det som erbjuds eftersom jag inte vet vad f,det är för nåt.
Ännu räddare är jag att folk runt i kring mig ska hålla på och tjata på mig om maten hela tiden, för det har bara tvärtom effekt och gör att jag blir arg och tvärvägrar istället. Jag vill ju inte att folk ska påpeka vad jag äter och inte, jag vill ta det jag "vill" osv...
Nojjig och orolig som fan! Redan för resan till Arlanda, då viu inte ens hinner äta frukosten hemma, så vad finns att erbjudas där?! Mackor, skulle inte tro det... Jävla skit sjukdom!

Jag ser i alla fall fram emot att komma iväg och njuta utav sol och värme.
Det andra får vi väl ta som det kommer helt enkelt!

Turkiet, snart kommer vi och gör livt osäkert för er som redan är där! Haha!

torsdag 16 juni 2011

Thinsperation!

Köpte tidningar idag och satt på internet en stund och det enda man kan se hela tiden är all reklam för gå ner 5 kilo på 3 dagar, eller något liknande!
Varenda löpsedel har ju nu nåt i den stilen: Gå ner 5 kilo innan midsommar, osv...

Ja, man blir ju aldrig lockad hela tiden... Känns oms om det står att man ska gå ner i vikt med olika metoder precis överallt, eller är det bara jag som ser det?
Det tror jag inte att det är, jag menar vem som helst måste ju se att det står precis överallt, sen kanske det bara är jag som blir arg??



Alla ska gå ner hela tiden, ingen duger, ingen kommer någonsin att vara smal nog, så är det kanske...?

Hur smal man än blir så duger man aldrig eller hur fet eller lagom man än är så duger man inte då heller för den delen... Ingen verkar duga som den är enligt media, alla ska ändra på något hela tiden!

Stackars jävlar, som lever i denna värld, vad är egentligen idealet?

Kvinnor ska vara smala, ha stora bröst, vara naiva och tysta... Trofeer kallas det med andra ord, då minnsann duger vi!

Här är vad som händer om man ska följa allt som står i media och visst, det händer inte alla, men man kan aldrig veta om man ska drabbas eller inte! Det är inget man väljer själv, det kommer smygandes och tar över en... Så se upp, säger jag bara!
Tröttnat på media och alla dessa instruktioner om hur man ska gå ner i vikt, hit och dit och bli den "perfekta" kvinnan!

Tröttsamt är vad det är!

Jag går sönder av nerositet snart!

Fan, vad nervös jag är inför sköterske/dietist besöket imorgon rent ut sagt! Jag håller på att oroa ihjäl mig, vet inte varför... Eller jo, det vet jag nog... Det är alla frågot som man måste svara på, blickarna man får, VÄGNINGEN och allt annat obehagligt!

Man känner sig så fruktansvärt naken på såna där möten, som om man vore någon apa i en bur som alla ska stirra konstigt på... Usch, fy och tvi! Hoppas bara att det går rätt fort och smärtfritt i alla fall.

Jag har inte hunnit till sjukhuset för att ta proverna som jag skulle ha tagit heller, ena gången har jag glömt det och den andra har jag haft andra viktiga sysslor upp över öronen. Sen så är det väl så att man har dragit sig lite för att åka och ta de där proverna också. Delvis för att jag är orolig för resultatenoch delvis för att det är väl ingen som ser fram emot att sitta i ett väntrum i timmar för att sedan bli ihjäl skrämd av den där *pip* nålen???
Sen ska de sticka och gröpa runt i armen på mig trots att jag har världens mest synliga och lättstukna kärl. Sen på med ett litet plåster och tadaaa där sitter världens mest vanprydande smärtande blåmärke!

Jag må vara gnällig, men det är för att jag är skit nervös! Rädd för att bli halvt slaktad utav sköterskan/dietisten imorgon!

Hon verkade riktigt gullig när jag träffade henne en snabbis hos läkaren förut, men så ringde hon mig för någon dag sen för att ändra tiden och då lät hon riktigt hemsk, eller var det bara jag som fick för mig det?? Nej, hon lät inge rolig alls...

Nervig och ororlig är jag här, har haft ont i huvudet hela dagen antagligen för att jag är så spänd och mått väldigt illa, nästan så att jag spytt faktiskt! Då må jag lova att man är nervös!

Vi får väl se hu det gick imorgon, om jag blev slaktad eller inte... =P

Skratta, gråt, fnissa och sugs in i en annan värld!

Jag är en liten bokmal, det ska jag inte sticka under bordet med. Har dock inte haft så mycket tid eller ork heller för den delen på senaste tiden att läsa, men nu har jag lyckats komma igång igen.

Jag menar finns det något mysigare och lugnare än att sitta ute i gräset en solig dag och drömma sig in i en bra bok, eller bädda ner sig i sängen eller soffan en regnig dag med en bok i näven??

Jag har några författare som jag tycker extra mycket om och den första och främsta är Marian Keyes, det finns inge bättre feel good böcker än hennes helt enkelt!
Man skrattar, man gråter, man fnissar och bara mår bra i hennes knasiga värld.
Jag har nästan tagit mig igenom varenda utav hennes böcker och jag bara längtar till nästa kommer ut!

Sen har vi deckardrottningen Liza Marklund, jag streckläste hennes böcker ett tag, men de senare böckerna tycker jag själv har spårat ur lite...

Sen har vi den väldigt unga författarinnan Josefin Palmgren som skrivit boken En gångs ligg! Jag fick med ett utklipp ur den boken i en tidning och skrattade så jag grät igenom det hela och kunde bara inte slita mig ur hennes väldigt ärliga och rakt på sak text. Hon skriver om sitt eget liv och lämnar inget åt fantasin må jag lova! Ärligare skrivet går det nog inte att få det och det är så härligt att hon inte alls skäms för den hon är och det hon gör!
Jävligt härlig bok, var bara tvungen att köpa den och läsa vidare!

Storfavoriten heter Berny Pålsson, en helt otrolig tjej! Hon är psykiskt sjuk och har ett drogmissbruk som heter duga. Hon missbrukar även sex och har ett hemskt självskade beteende...
Dessa böcker som hon skrivit handlar om hennes liv och kampen för att klara sig igenom det. Den vård hon får och inte får, de vänner hon har och de hon förlorar. Hennes skadade familjeförhållanden. De saker hon råkat ut för som sexuella övergrepp och en hel del annat...
Första boken läste jag på en dag, kunde inte slita mig överhuvudtaget! Den är nog den bästa bok jag någonsin läst!
Har du inte läst hennes böcker, så gör det med en gång! De får inte missas, de är så fängslande!

Se så ut och köp böcker och njut av dem sommaren lång!

Gud, så skönt det var!

Jag låg uppe och läste envist i min bok igår, fast än jag borde ha gått och lagt mig. Det var ju trötts allt min tur att gå upp imorse, men jag fick sovmorgon!
Hailey vaknade inte fören halv tio och då var det för att jag glömt min mobil i hennes skötväska som stod i hennes rum! Jag hade nämligen alarmet på halv tio på mobilen.
Det var hur skönt som helst med sovmorgon och för en gångs skull så känner jag mig ganska utvilad!

Idag blir det hårfärgning, ögonbrynsfärgning och kanske ögonfransfärgning om jag orkar vill säga...

Har en hel del tråkiga hushålls sysslor att utföra idag också, så det blir full rulle, men inget vidare skojigt. Hoppas nåt kul händer i alla fall!

Hailey vände sig från rygg till mage igår också! Framsteg i utvecklingen, typiskt bara att det skulle vara dagen efter 6 månaderskontrollen, när de ska kunna det!

Hailey är ju född 3 veckor för tidigt och har därför 3 extra veckor på sig att fixa det, men hon fixade det en dag innan hon blev 6 månader! =)
Våran lilla tjej har redan blivit 6 månader, tänka sig vad tiden går fort! Grattis till henne idag på 6 månaders dagen! Vårt lilla hjärta!

onsdag 15 juni 2011

Sanslösa magsmärtor och vackra ord!

Jag har haft så sjukt ont i magen idag, värsta omgången hittills! Jag kunde inte ens andas för att det gjorde så ont, så här låg jag på soffan i fosterställning och höll andan så gott det bara gick...

Som tur var gick det till slut över, bättre sent än aldrig! Jävlar vad ont det gjorde säger jag bara!

Fick ett fint mejl ifrån en jobbarkompis, som önskade mig lycka till med allt och skrev några fina rader. Sånt lyser upp min dag!
Det är så mysigt att få såna mejl, även om de inte skriver så mycket så muntrar det upp mig att människor runt i kring mig tar sig den där lilla tiden för att skriva några fina rader till mig och bara visa att de tänker på mig...
Det kanske låter ego, men det betyder väldigt mycket ska ni veta!

Era ord lyser upp min dag, som inte alltid är så ljus.

Det är fler ljusa dagar nu än förr i alla fall, alltid något! Jag kan liksom se ljuset igen, även fast det känns rätt hopplöst och som om jag aldrig någonsin kommer att komma ur detta ibland, eller ja rätt ofta, hoppas att jag har fel bara...

Nu ska detta lilla monster gå coh lägga sig, för jag är totalt tömd på den lilla energi jag haft efter denna dag! Godnatt!

Födelsedags firande och barnfritt!

hailey har varit hos min mor idag som sagt var och jag snodde lite bilder från mammas blogg där hon beskrev att de haft en riktigt trevlig dag och att tyda av bilderna så verkar de haft det!

Hailey började visiten hos sin mormor och morfar Johhny med att sussa.
Johnny presenterade katten Simba för Hailey!
Mamma och Hailey bloggade tillsammans.
Mamma och Hailey verkade ha det roligt tillsammans också.
Och lika så Johnny och Hailey!
Hailey har det trevligt i sin hoppgunga på mammas altan!
Så hälsade Johnnys mamma Doris på lilla Hailey också!

När Hailey äntligen kom hem glad som aldrig förr, så var det bara att packa in vår lilla familj i bilen för att åka upp till far min för att fira hans sambo.
Väl där så möts vi av inte bara pappa och Marie, utan även hennes syster och två barn.
De var trevligt kaffe kalas med tårta, kakor, jordgubbar och grädde.
Marie fick en söt liten chokladask med chokladhjärtan utav oss. Jag vet fantasilöst, men det är inte alltid så lätt att vara påhittig!
Hailey sov nästan sig igenom hela kafferepet, men vaknade till i slutet, när vi skulle hem så klart...

Väl hemma blev det till att laga iordning Haileys välling och natta den lilla tröttisen, som förhoppningvis sover hela natten denna gång!

Tror visst jag skriver varje dag att jag hoppas på att hon ska sova hela natten, men hoppas kan man ju alltid.
Imorgon är det min tur att gå upp på morgonen med henne, så håller tummarna för att mamma och Johhny har tröttat ut hela rejält idag så jag kanske, kanske, kanske kan få en skön sovmorgon ändå. Jag är verkligen helt slut efter den här dagen och inte för att tala om gårdags natten!

Imorgon ska vi ha det mysigt hela familjen och bara gosa!
Marres mamma kommer på besök på eftermiddagen också. Hoppas vi är piggare då än vad vi har varit idag!

Nu lockar sängen otroligt mycket, så jag säger tack och godnatt för idag!

Superchick - Courage

En låt jag lyssnat en hel del på under min sjukaste tid, fråga mig inte varför...?!

Superchick - Courage

I told another lie today
And I got through this day
No one saw through my games
I know the right words to say
Like "I don't feel well," "I ate before I came"
Then someone tells me how good I look
And for a moment, for a moment I am happy
But when I'm alone, no one hears me cry

I need you to know
I'm not through the night
Some days I'm still fighting to walk towards the light
I need you to know
That we'll be OK
Together we can make it through another day

I don't know the first time I felt unbeautiful
The day I chose not to eat
What I do know is how I've changed my life forever
I know I should know better
There are days when I'm OK
And for a moment, for a moment I find hope
But there are days when I'm not OK
And I need your help
So I'm letting go

I need you to know
I'm not through the night
Some days I'm still fighting to walk towards the light
I need you to know
That we'll be OK
Together we can make it through another day

You should know you're not on your own
These secrets are walls that keep us alone
I don't know when but I know now
Together we'll make it through somehow
(together we'll make it through somehow)

I need you to know
I'm not through the night
Some days I'm still fighting to walk towards the light
I need you to know
That we'll be OK
Together we can make it through another day

Dagens shopping resultat!

Idag bar det av till Tuna Park för mig och Marre medan mamma har Hailey för en stund. Hon kidnappade henne imorse.
Skönt en dag som denna, då vi båda var helt slut tack vare att Hailey igår kväll/natt bestämde sig för att hon inte alls skulle sova utan vara uppe och skrika istället. Envis liten tjej vi har här...
Hon somnade inte fören efter midnatt igår och vi var helt slut, jag var till och med beredd att lägga mig innan tio, men inte det inte...

Sedan bestämde sig lill tjejen även för att det var dags att gå upp strax innan sex imorse! Är små barn aldrig trötta, undrar man ju...
Tydligen inte, men det var vi, så vi sa inte många trevliga fraser till varandra under morgon timmarna, men dessto trevligare blev det efter att vi sovit en stund sen och vaknat på rätt sida igen!

Mamma kom vid elva för att plocka upp Hailey som var hur glad som helst! Hoppas att det går bra för dem därborta nu bara...
Hon kommer väl hem snart antar jag och då ska vi hem till min pappa för att fira hans sambo Marie som fyllde år igår, men igår var Hailey så grinig och vi så trötta så vi sköt upp firandet till idag helt enkelt.

Tidigare under dagen var jag och Marre som sagt på Tuna Park och där gjorde vi några riktigt fina fynd faktiskt!

Här har ni bild bevisen:
En tröja till mig från Kappahl, 50:- på rean!
T-shirt till Hailey från HM, 30:- på rean!
En Jeanskjol till Hailey från Kappahl, 149:-!
En t-shirt till Hailey från HM, 49,90:-!
Mönstrade leggings till Hailey ifrån Kappahl, 49:-!
Klänning till Hailey från Kappahl, 99:-!
Klänning till Hailey ifrån HM, 49,90:-!

Så nu har lill tjejen här hemma en hel del sommarkläder eller ja, så att hon klarar sig ett tag i alla fall!

Mamma ringde nyss och meddelade att hon skulle komma med våran lilla älskling snart och att hon har varit hur trevlig som helst under dagen. Hon sa även att de gärna kidnappar henne snart igen! =P

Jag förstår inte, alla vill ha Hailey, men ingen vill ha oss, i alla fall inte om inte Hailey är med oss... Hmmm, jag undrar jag...